Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

8. Den kommunala ekonominPDF-versio

8.1. Effekten på den kommunala ekonomin av ändringar i beskattningsgrunderna och betalningsgrunderna

Kommunalskatt

I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs 2019 i överensstämmelse med regeringsprogrammet en indexjustering som motsvarar förändringen i förtjänstnivåindex. Ändringen bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 154 miljoner euro 2019. Arbetsinkomstavdraget höjs och det bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 19 miljoner euro 2019. Höjningen av grundavdraget bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 54 miljoner euro 2019. Höjningen av pensionsavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen minskar kommunernas skatteintäkter med sammanlagt uppskattningsvis 7 miljoner euro 2019. Maximibeloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs från nuvarande 250 euro till 450 euro. Åtgärden bedöms minska skatteintäkterna med ca 3 miljoner euro fr.o.m. 2019, varav kommunernas andel är 2 miljoner euro. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, så att 25 % av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2019. Ändringen bedöms öka intäkterna av kommunalskatten med 13 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunernas förluster av skatteinkomster fullt ut.

Samfundsskatt

Bestämmelserna om begränsningen av ränteavdrag i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras vid ingången av 2019 genom en regeringsproposition som lämnas hösten 2018. Detta beräknas öka intäkterna av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro år 2019, varav kommunernas andel är 3 miljoner euro. Åtgärden inverkar dock inte på kommunernas skatteintäkter, eftersom kommunernas andel av utdelningen av samfundsskatten sänks i motsvarande grad som skatteintäkterna ökat.

Effekterna på kommunernas skatteinkomster 2019 av de ändringar av beskattningsgrunderna som hänför sig till budgetpropositionen (mn euro)

   
Indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster -154
Begränsning av ränteavdraget för bostadslån 13
Höjning av pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen -3
Höjning av avdraget för bostad på arbetsorten -2
Höjning av arbetsinkomstavdraget -19
Höjning av grundavdraget -54
Höjning av pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen -4
Sammanlagt -223

8.2. Statsbidrag till kommunerna

Statsbidragen till kommunerna uppgår till 10,5 miljarder euro 2019, vilket är 3 % mindre än 2018.

Statsbidrag till kommuner och samkommuner 2017—2019 (mn euro) och förändring 2018—2019 (%)

Moment   2017 2018 2019 Förändring %
2018 vs 2019
           
Kalkylerade statsandelar 9 539 9 627 9 538 -0,9 %
28.90.30 FM 606 8 577 8 491 -1,0 %
flera moment UKM 933 1 051 1 047 -0,3 %
  därav samkommuner 905 988 993 0,5 %
  Övriga statsbidrag        
25.50.20 JM, valutgifter 10 30 27
JM sammanlagt 10 30 27
Brandskyddsfonden Understöd till kommunerna 5 5 5
IM sammanlagt 5 5 5
28.70.05 Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen1) 33 141 0
28.90.31 Understöd för kommunsammanslagningar 27 8 4
28.90.32 Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem för digitalisering     30  
FM sammanlagt 61 149 34
flera moment UKM, understöd enligt prövning 231 249 229
  varav samkommunernas andel 34 35 34
UKM sammanlagt 231 249 229
30.20.01 (30.20.03 åren 2017—2018) Landsbygdsverkets omkostnader: ersättningar till kommunerna inom landskapet Åland för handhavande av verkställighetsuppgifter beträffande lantbruksstödet 0,05 0,05 0,05
30.20.20 Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare: ersättning för den tillsyn över djurs hälsa och välbefinnande som kommunerna ordnar 4 4 4
30.20.41 EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd: systemet med utdelning i skolan 1 1 1
30.20.46 Systemet med utdelning i skolan     0,2  
JSM sammanlagt 6 6 6
31.10.41 Statsbidrag för byggande och upprätthållande av vissa flygplatser 1 1 1
31.30.63 Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster 35 35 35
31.30.42 Statsunderstöd för utbildning 1 1 1
KM sammanlagt 37 37 37
32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice/ betalning av lönesubvention till kommunerna 25 26 27
32.50.40 Införande av regionala innovationer och försök     3  
32.70.30 Statens ersättningar till kommunerna för ordnande av tjänster för personer som får internationellt skydd 207 214 197
ANM sammanlagt 232 240 227
33.03.31 Främjande av hälsa och välfärd 22 19 0
33.10.57 Statsandel till kommunerna i anslutning till grundläggande utkomststöd 25 0 0  
33.20.31 Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 27 27 27
33.20.50, 51 och 52 Lönesubvention till kommunerna 62 74 74
33.50.51 Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst 33 32 31
33.50.56, 57 och 58 Utgifter för rehabilitering av frontveteraner och statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner 40 41 77
33.60.30 Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården 0,5 1 0,5
33.60.32 Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå 20 21 21
33.60.33 Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för utgifterna för läkar- och tandläkarutbildning 94 95 96
33.60.34 Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar 15 15 15
33.60.36 Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska 0,5 0,5 0,5
30.60.37 Ersättningar till kommunerna för kostnader för brådskande socialvård 0 5 5
33.60.38 Statsunderstöd för kostnader för pilotprojekt med valfrihet 30 99 0
33.60.63 Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området 3 3 3
33.60.64 Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott 6 7 7
33.80.50 Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare 16 16 15
SHM sammanlagt 389 456 373
Lag om oljeskyddsfonden 1406/2004 Ersättningar till de lokala räddningsväsendena för kostnaderna för förvärv och upprätthållande av oljebekämpningsberedskapen 14 10 10
Statens bostadsfond Fullmakt att bevilja understöd för byggande av kommunalteknik i avsiktsförklaringskommuner 15 15 15
Statens bostadsfond Områdesspecifikt understöd 4 0 0
35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård 1 1 1
35.20.30 Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 0 1 1
MM sammanlagt 30 27 27
  Övriga statsbidrag sammanlagt, mn euro 1 000 1 199 965 -19,5 %
   
  Statsbidrag sammanlagt, mn euro 10 539 10 826 10 502 -3,0 %

1) Finansieringen av stödet och handledningen i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen har anvisats landskapsförbunden dvs. samkommunerna 2017 och 2018. År 2019 anvisas finansieringen landskapens temporära beredningsorgan.

Finansministeriets förvaltningsområde

För statsandelen för kommunal basservice föreslås anslag på ca 8 491 miljoner euro, vilket är 86 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Statsandelen minskar mest på grund av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna år 2016. Justeringen av kostnadsfördelningen minskar statsandelen med 213,4 miljoner euro. Statsandelen minskar dessutom bl.a. till följd av förslagen om en minskning av kommunernas uppgifter i enlighet med bilaga 6 till regeringsprogrammet: den regionala centraliseringen av den specialiserade sjukvården, kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre, besparingen i kommunernas utgifter till följd av utvecklingen av närstående- och familjevården samt ändringen av personaldimensioneringen inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Dessa åtgärder som ska minska kommunernas uppgifter minskar statsandelen med 32,8 miljoner euro jämfört med budgeten för 2018. Dessutom ökar den statsandelsminskning som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet med 29,5 miljoner euro jämfört med budgeten för 2018. Statsandelen minskar även på grund av en överföring på 30 miljoner euro till incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs det inte någon indexhöjning av statsandelen för kommunal basservice för 2019.

Överföringen på 10 miljoner euro i enlighet med planen för de offentliga finanserna 2019—2022 till sammanslagningsunderstöd enligt prövning för kriskommuner föreslås inte, eftersom det inte genomförs någon kommunsammanslagning 2019. Avsikten är att 10 miljoner euro av statsandelen används för en höjning av kommunernas statsandel enligt prövning.

Enligt planen för de offentliga finanserna 2019—2022 kommer kommunerna 2020 att kompenseras för den extra nedskärning av semesterpenningen 2016 enligt konkurrenskraftsavtalet som beror på en justering av kostnadsfördelningen. I detta sammanhang kompenseras de även för tilläggsnedskärningen i semesterpenningen åren 2017–2019. Kompensationen uppgår således till sammanlagt 237 miljoner euro.

I förhållande till budgeten för 2018 höjs statsandelen av bl.a. kompensationen för kommunernas förlorade skatteinkomster med 223 miljoner euro, förändringar i invånarantal och beräkningsfaktorer med 25,2 miljoner euro, ökningen på 15 miljoner euro till barnskydd och hemservice för barnfamiljer och ökningen på 1 miljon euro till hemvård för äldre och tjänster som tillhandahålls veteraner i hemmet.

Statsandelsprocenten för 2019 är 25,37 %. I ändringen har som tillägg beaktas 0,03 procentenheter i anslutning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelen är 100 %.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

För tjänster som stöder boende hemma för frontveteraner föreslås ett tilläggsanslag på 40 miljoner euro 2019. Det tidsbegränsade pensionsstödet till långtidsarbetslösa fortsätter. I den första tilläggsbudgeten för 2018 beviljades en fullmakt på 100 miljoner euro för pilotförsök med valfrihet. Om en del av fullmakten för 2018 är oanvänd, får förbindelser för den oanvända delen ingås för 2019.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

Den nya gymnasielagen träder i kraft den 1 augusti 2019. Syftet med lagen är att öka gymnasieutbildningens dragningskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet för fortsatta högskolestudier, att höja utbildningens kvalitet och förbättra inlärningsresultaten samt att göra övergången från studier på andra stadiet till studier på högskolenivå smidigare. Studiernas struktur gör det möjligt att ordna undervisningen flexiblare än tidigare och erbjuda bredare studiehelheter som överskrider läroämnesgränserna. Stödet till och handledningen av gymnasieelever ska stärkas och högskole- och arbetslivssamarbetet samt internationaliseringen öka. Begränsningen av hur många gånger studentexamensprov får tas om slopas. För kostnaderna för reformen av gymnasielagen anvisas 0,4 miljoner euro 2019. Dessutom föreslås 10 miljoner euro för genomförande av den nya gymnasielagen och för utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen. Statsandelen är 100 % av kostnaderna för reformen.

År 2019 anvisas det 10 miljoner euro för att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter och stöds med 5 miljoner euro år 2019.

För verksamheten inom Studier i rörelse föreslås 2,8 miljoner euro 2019.

Reformen av den yrkesinriktade utbildningen förs vidare. Reformen stöds med ytterligare 15 miljoner euro 2019.

För att stärka yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås 5 miljoner euro år 2019.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs det ingen indexhöjning i statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet 2019.

8.3. Effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin

I vidstående tabell ingår alla de statliga åtgärder som tas upp i budgetpropositionen och som har effekter på den kommunala ekonomin. Statens åtgärder försvagar kommunernas ekonomi med ca 254 miljoner euro netto 2019. Frysningen av statsandelsindexet och justeringen av kostnadsfördelningen är de åtgärder som försvagar den kommunala ekonomin mest. Regeringsprogrammet innehåller många åtgärder som har som mål att minska kommunernas utgifter. Till dessa hör bl.a. effektiviseringen av ordnandet av den regionala specialiserade sjukvården och utvecklingen av närstående- och familjevården. Kommunerna kan dock genom sina egna beslut i hög grad påverka hur effekterna av dessa åtgärder realiseras.

Den kommunala ekonomin påverkas 2019 i hög grad även av andra faktorer än statens beslut, såsom av konkurrenskraftsavtalet, som minskar kommunernas arbetskraftskostnader. Av effekterna av konkurrenskraftsavtalet ingår i tabellen endast minskningen av statsandelen, ca 29 miljoner euro, med hjälp av vilken man fördelar den av avtalet följande kostnadsbelastningen för den offentliga ekonomin mellan staten och kommunerna.

Effekterna av statens åtgärder på kommunernas och samkommunernas ekonomi, mn euro, förändring 2018—20191)

  Utgifter Inkomster Netto
       
1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut      
FM, statsandelen för basservice      
Minskning till följd av konkurrenskraftsavtalet 0 -29 -29
Barnskydd och hemservice för barnfamiljer 15 15 0
Besparing till följd av utvecklingen av närstående- och familjevården -25 -6 19
Överföring av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA, minskning av kommunernas finansieringsandel för 2019   -18 -18
Överföring av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA, korrigering av kommunernas finansieringsandel för 2017   -18 -18
Pensionsstöd till långtidsarbetslösa 3 3 0
Reform av jouren och den specialiserade sjukvården -85 -22 63
Hemvård för äldre och tjänster som tillhandahålls i hemmet för veteraner 1 1 0
Justering av kvalitetsrekommendationen för äldreomsorgen -17 -4 13
Ändring av personaldimensioneringen inom den småbarnspedagogiska verksamheten -3 -1 2
FM sammanlagt -110 -80 30
       
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde      
Avveckling av reserven av outbildade genom yrkesinriktad tilläggs- och läroavtalsutbildning -3 -3 0
Reformen av gymnasieutbildningen 0,4 0,4 0
Spetsprojekt inom kompetens och utbildning -24 -24 0
Bekämpning av regional ojämlikhet i den grundläggande utbildningen -10 -10 0
Främjande av jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet 10 10 0
Utvecklande av kvaliteten på den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken -2 -2 0
Stöd till klubbverksamhet -3 -3 0
Genomförande av den nya gymnasielagen och utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen 9 9 0
Utvidgande av verksamheten inom Skolan i rörelse till verksamhet inom Studier i rörelse 2,5 2,5 0
Tidigareläggning av A1-språket inom den grundläggande utbildningen 0,3 0,3 0,3
Stödjande av undervisning för elever med främmande modersmål 2 2 0
UKM sammanlagt -35 -35 0
       
Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde      
Spetsprojekt 1: Kundorienterad service, försök med servicesedlar -4 -4 0
Spetsprojekt 2: Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre -1 -1 0
Spetsprojekt 3: Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster -8 -10 -2
Spetsprojekt 4: Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras -8 -12 -5
Spetsprojekt 5: Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra, pilotprojekt i kommunerna -1 -1 0
Specialstatsandelsersättningar för utbildning 1 1 0
Tjänster som stöder boende hemma för frontveteraner 40 40 0
Pilotprojekt med valfrihet -100 -100 0
SHM sammanlagt -80 -86 -7
       
Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde      
Införande av regionala innovationer och försök -7 -7 0
Införande av regionala innovationer och försök i regionstäderna 3 3 0
Lönesubvention till kommuner och ett tidsbestämt försök med att minska långtidsarbetslösheten -1 -1 0
Ersättning för kostnader som betalas för flyktingar och asylsökande, höjning av flyktingkvoten 2015 -2 -2 0
ANM sammanlagt -7 -7 0
       
       
2. Ändringar i beskattning och avgifter      
Bortfall av skatteintäkter till följd av ändringar i inkomstskattegrunderna (-154 mn euro) och kompensation i form av statsandelar 0 0 0
Höjning av avdrag som görs i beskattningen (-80 mn euro) och kompensation i form av statsandelar 0 0 0
Begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån (+13 miljoner euro) 0 0 0
Höjning av avdraget för bostad på arbetsorten (-2 mn euro) och kompensation i form av statsandelar 0 0 0
Ändringar i beskattning och avgifter sammanlagt 0 0 0
       
3. Justering av kostnadsfördelningen      
FM 0 -213 -213
UKM 0 0 0
Justering av kostnadsfördelningen sammanlagt 0 -213 -213
       
4. Indexfrysningar      
Frysning av statsandelsindexet      
— FM 0 -91 -91
— UKM 0 -14 -14
Frysning av FP-index och ytterligare minskning i de indexbundna utgifterna      
— Effekten på kommunernas andel av förmånsutgifterna -9 0 10
— Effekten på kommunernas skatteinkomster 0 32 32
Indexfrysningar sammanlagt -9 -74 -64
       
Effekterna av statens åtgärder sammanlagt -241 -496 -254

1) Statsbudgeten har även sådan indirekt effekt på den kommunala ekonomin som inte har beaktats i denna tabell. Siffrorna i tabellen innehåller inte anslagsöverföringar mellan förvaltningsområdena. Som effekter av statens åtgärder har inte räknats självfinansieringsandelen i de statsandelar som kommunerna ansökt om. I tabellen har beloppen avrundats till närmaste hela miljon euro, och på grund av detta stämmer slutsummorna nödvändigtvis inte vid addering.