Statsbudgeten 2005

33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.

Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln.

Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2005 och vara ca 27 %.

Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs betydelsen av att personer i arbetsför ålder fortsätter i arbetslivet samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga under de närmaste åren. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn.

Det huvudsakliga målet för regeringen är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt balansera den regionala utvecklingen.

Av de politikprogram som fastställts i samband med regeringsprogrammet deltar ministeriet i sysselsättningsprogrammet, företagsamhetsprogrammet och informationssamhällsprogrammet.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är grupperade i följande helheter:

främjande av hälsa och funktionsförmåga
ett mera lockande arbetsliv
förebyggande och lindring av utslagning
fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd
barnfamiljernas välbefinnande
jämställdhet mellan könen.

Statsrådet uppställer följande mål, omfattande hela regeringsperioden, för de samhälleliga verkningarna inom social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde:

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

skillnaderna mellan befolkningsgruppernas hälsotillstånd minskar
antalet unga vuxna män som dör på grund av olyckor eller våld sjunker
alkoholskadornas inverkan på folkhälsan minskar
skadorna på grund av narkotikamissbruk minskar
arbets- och funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder ökar
funktionsförmågan för personer över 75 år förbättras
äldres möjligheter att bo och klara sig själva hemma förbättras.

Mål inom området för miljöhälsa

fukt- och mögelskador förebyggs, och situationen för dem som drabbats av mögelskador förbättras
ett nationellt program för tillsyn över farliga kemikalier bereds.

Ett mera lockande arbetsliv

arbetstagarna stannar kvar i arbetslivet 2—3 år längre än för närvarande
frånvaron på grund av sjukdomar och yrkesskador börjar gå ner och minskar med 15 %
frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar minskar med 40 % och de är av mindre allvarlig art än tidigare
trenden för tobaksrökningen och alkoholkonsumtionen bland personer i arbetsför ålder vänder och visar en tydlig nedgång
tillgången till och kvaliteten på företagshälsovård förbättras och samarbetet med rehabiliteringsinstanserna effektiveras
utkomstskydds- och pensionssystemens sporrande effekt ökar, och det blir vanligare att stanna kvar i och återvända till arbetslivet.

Förebyggande och lindring av utslagning

långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten minskar
långvarigt behov av utkomststöd minskar
fattigdomen bland barnfamiljer minskar
de förebyggande hälsovårdstjänsterna för barn och ungdomar utökas
tjänsteutbudet inom missbrukarvård, mentalvård och barnskydd utökas
tillgången på tjänster inom missbrukarvården förbättras
samarbetet mellan förvaltningsområdena intensifieras för bekämpning av utslagningen
de bostadslösas antal minskar.

Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd

tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdsservice förbättras
tillgången till personal tryggas
strukturerna för anordnande av service läggs om
det regionala samarbetet stärks
hållbar finansiering för servicen säkras
handikappades möjligheter att delta i samhällslivet främjas
ett tillräckligt minimiskydd och ett rimligt utkomstskydd garanteras
hållbar finansiering av socialförsäkringarna säkras.

Främjande av medborgarnas rättsskydd och jämlikhet

tillgången på service tryggas med hjälp av t.ex. rimliga behandlingstider
enhetlighet i behandlingar och avgöranden tryggas på olika fullföljdsnivåer
tillsynen och dess kvalitet förbättras.

Barnfamiljernas välbefinnande

föräldraskap och familjesammanhållningen stöds
samordningen av arbete och familjeliv underlättas
kostnaderna för barn jämnas ut
trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs.

Jämställdhet mellan könen

ett handlingsprogram för att främja jämställdheten mellan könen bereds och verkställs
den reviderade jämställdhetslagen träder i kraft
löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras
tidsbundna anställningsförhållanden blir färre
kvinnornas deltagande i beslutsprocessen och ekonomin ökar
antalet kvinnliga företagare ökar
våldet mot kvinnor och prostitutionen minskar
de jämställdhetspolitiska frågorna bedöms också ur mansperspektiv.

Målen utvärderas i uppföljningsdokument. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om vilket ansvar respektive instans har för uppnående av målen.

Sammanfattning av fullmakterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (mn euro)
	2005	2006	2007	Samtliga utgifter för användningen av fullmakter

Förbindelser som ingåtts före år 2005	4,600	1,428	-	6,028
Förbindelser år 2005	1,015	1,500	0,818	3,333
Fullmakter sammanlagt	5,615	2,928	0,818	9,361

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005

		År 2003 bokslut 1000 €	År 2004 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2005 budgetprop. 1000 €	Ändring 2004—2005
		År 2003 bokslut 1000 €	År 2004 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2005 budgetprop. 1000 €	1000 €	%

01.	Social- och hälsovårdsministeriet	61 318	67 066	66 054	- 1 012	- 2
02.	Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården	21 045	21 910	22 400	490	2
03.	Arbetslöshetsnämnden	1 725	1 795	1 795	—	—
04.	Prövningsnämnden	1 776	1 630	1 777	147	9
06.	Rättsskyddscentralen för hälsovården	4 195	4 870	4 876	6	0
07.	Institutet för arbetshygien	35 335	37 175	39 950	2 775	7
08.	Folkhälsoinstitutet	34 227	44 444	43 270	- 1 174	- 3
09.	Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral	4 657	5 047	4 930	- 117	- 2
10.	Strålsäkerhetscentralen	11 386	11 330	11 400	70	1
11.	Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling	2 549	2 574	2 574	—	—
12.	Statens skolhem	588	588	588	—	—
13.	Arbetarskyddets distriktsförvaltning	21 927	22 608	22 800	192	1
14.	Statens sinnessjukhus	-193	607	607	—	—
15.	Utjämning av familjekostnader	1 362 410	1 433 600	1 428 900	- 4 700	- 0
16.	Allmän familjepension	39 716	41 000	39 300	- 1 700	- 4
17.	Utkomstskydd för arbetslösa	676 486	678 000	696 500	18 500	3
18.	Sjukförsäkring	727 950	786 000	1 064 000	278 000	35
19.	Pensionsförsäkring	1 472 859	1 614 000	1 608 401	- 5 599	- 0
20.	Olycksfallsförsäkring	13 404	13 500	13 000	- 500	- 4
21.	Frontveteranpensioner	105 919	98 000	90 700	- 7 300	- 7
22.	Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering	256 739	252 928	245 308	- 7 620	- 3
23.	Annat skydd för personer som lidit skada av krigen	2 615	2 750	2 550	- 200	- 7
28.	Annat utkomstskydd	15 910	33 950	41 460	7 510	22
32.	Av kommunerna anordnad social- och hälsovård	3 064 717	3 564 784	3 773 488	208 704	6
33.	Vissa utgifter inom social- och hälsovården	21 254	6 700	6 325	- 375	- 6
53.	Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning	9 759	9 760	9 860	100	1
57.	Semesterverksamhet	200 600	201 500	201 750	250	0
92.	Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet	400 585	405 945	423 445	17 500	4
	Sammanlagt	8 571 458	9 364 061	9 868 008	503 947	5

Det totala antalet anställda

3 799

3 910

3 970¹⁾

¹⁾ Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 515 årsverken.